Tjosan i trosan, som man säger.

Här händer det inte mycket får jag lov att säga. Bloggandet lagt sig på hyllan, helt av sig själv. Jag nöjer mig med att läsa andra intressanta bloggar, förebilder som Allas vår älskade Kissie, Paow, Dessie.. You name it.
Okej, skämt åsido. Men faktiskt, Kissies blogg lockar mig, den tvingar mig att gå in på sidan minst en gång om dagen. Det är hemskt, varför? Den suger ju världens hårigaste getballe, hela hon är en enda stor saggsmet.

"Gud, vilket språk du använder!!", hade Johanna sagt nu. Jag gjorde faktiskt till mig lite där, ord som världens hårigaste getballe använder jag inte så ofta och inte saggsmet heller för den delen. Jag vet inte vart de kom ifrån, de bara dök upp, som alla andra ord antar jag. Johanna har konstaterat de senaste veckorna att mitt språk är fult, att jag använder fula och grova ord och att jag svär alldeles för ofta. Det kan möjligtvis stämma till en liten del, men jag kan inte hjälpa det. Det bara kommer ut, precis som att jag spyr. Jag kan inte stoppa det.

Åh, vilka ilandsproblem man kan ha! Ett annat hemskt ilandsproblem är den förbaskade svenskan som jag skulle ha haft prov på i torsdags. Duktig som jag ibland är så råkade jag bara sjukanmäla mig för jag råkade vara otroligt oansvarig i onsdags och pluggade inte ett skit. Så då får jag göra det provet under den kommande veckan + cirkus 3 inlämningar. Mums, smällar man får ta när man går "hopp och lekprogrammet". Åter till svenskan, August Strindberg, Selma Lagerlöf och Gustav Fröding.. Dagens stora fråga lyder:
Finns det något tråkigare än att läsa om dessa tre fruktansvärt sömnframkallande människor? 



Mitt vinterland

Pappa och Lillemor har lämnat vinterlandet för ett 30 grader varmt Egypten, vilket betyder att jag numera bosätter mig i stugan två veckor framåt. Det kanske inte låter fullt så underbart, men jag lovar er att det är det! Jag förstår inte varför jag som liten 14åring hatade att vara här ute. Det är ynka 7km från stan och på de tiderna hatade jag detta stället så mycket att jag till och med gick ner till stan en dag när pappa inte ville köra mig. 

Men som sagt; landet, frihet, tystnad. Nu låter jag säkert som en gnällig 60 åring, men så är faktiskt inte fallet. Detta stället får mig att koppla av. Snön ligger som ett täcke över sjön och solen lyser på. Katterna springer runt och leker och kommer mellan åt upp i knät för att kela. Elden i kaminen brinner för fullt och Hannah Montana är på tvn. Mitt lov kan inte bli så mycket bättre än så här just nu, ett extra plus på tårtan är att jag har pappas bil i två veckor. Jag, som för några månader sen blev billös, har mer eller mindre varit handikappad och snikit skjuts av allt och alla, men det ska jag ge tillbaka (försöka iallafall) under dessa två veckor. Kanske snart dags att köpa en ersättare för Bjärska? 

Förresten, jag var dum där. Mitt lov kan visst bli bättre och det ska det bli redan ikväll. Ikväll är nämligen mina favoriter bjudna hit ut i skogarna på vin och middagsmys! Just nu är plugg, skola och prov väldigt långt borta från mina tankar och det ska de minsann vara några dagar till!


Stugan i höstas

RSS 2.0