Juletid.
Imorgon är det 1 december vilket betyder att det inte alls är länge kvar till självaste julafton. Ja, hör ni? Julafton! Vad har hänt, jag hänger inte med i svängarna längre och tanken på att det snart är jul är väldigt långt borta. Gah! Julklappar? När ska det hinnas handla? Jisses, blir alldeles spring i benen bara jag tänker tanken.
Vi har luciaframträdanden ända fram till den 20 december, alltså 4 dagar innan julafton. Jag måste börja planera bättre, lägga upp de tidiga timmar vi har till plugg, julhandling, städ och tvätt här hemma. Imorgon flyttar Therése och Hiro ut från mig. Jag blir alltså själv igen, själv i denna trea bland alla dammråttor. Det kommer naturligtvis bli tomt, men det kommer nog vara nyttigt för både mig och henne med tanke på att båda pluggar och alltid är det lättare att koncentrera sig när man är ensam. Koncentration är verkligen något som är viktigt nu, eftersom det är sista året! Eller, man kan ju alltid försöka. Så allt städ, tvätt och annat blir lämnat till mig, då det är ännu viktigare att jag lär mig lägga upp den lediga tiden bättre och inte bara ödsla bort den genom att sitta på Facebook i flera timmar..
Hur ska det gå? Det undrar jag.
Let's kick it off!
Ellerja, om ungefär 7 månader, men fortsätter dagarna rusa iväg i detta tempot är vi snart där, stående i vita mössor med ett champangeglas i näven och jublar av lycka! Hoho, jag får gåshud bara jag tänker på det.
Men, man ska ta en dag i taget var det någon smart jäkel som sa. Yes, idag är det fredag vilket betyder vin, underbara tjejer, dans och sång. Förkakan blir hos Bennetoftstjejen med alla favoriter, sen har vi varit snitsiga och bokat biljetter till Harrys där det ikväll är Freaky Friday och temat är 90talsparty! Vin, ja det är vi fanimig värda nu efter en hel månads uppehåll!
I gotta feeling, that tonight's gonna be a good night!
Hultan 09
Den här bilden får mig att le när regnet gör mig bitter.
Jäkla skola!
Lena kommer döda mig imorgon om jag inte är klar och redo för att hålla tal inför mina kollegor. Fast hon kommer inte bli sur eller arg, utan hon kommer bara spänna den där Lena-blicken i mig. Den är nästan snäppet värre.
Ansiktsboksberoende.
Jag är beroende av ansiktsboken.
Ny vecka!
Fyjamejen, då var måndagen tillbaka. Den långtråkiga, dystra hemska måndag. Dagen då allting börjar om på nytt och dagen då man oftast inte lär sig något. Jag har matte på måndagar, det är enda lektionen jag har och där lär jag mig inte ett dugg. Det spelar ingen roll hur många gånger jag gnuggar mig i ögonen, rycker mig i håret och pustar högt över hela klassrummet. Jag fattar ingenting av skiten ändå. Jag hatar matte och jag hatar den idioten som uppfann matte.
Måndagar kan vara bra ibland, de är bra i och med att jag har sovmorgon ända till kl 11.00 och att det numera är luciaövningar på måndagar. Det är bra, att samlas på NBV med ett gäng brudar, äta kex och dricka kaffe, samtidigt som vi nynnar på lite jullåtar. Det är mysigt och bra. Så på så sätt är måndagar bra.
Men nu är jag hemma igen, efter en lugn och stillsam måndag. Sitter i sängen med datorn i knät med en bunt lucialåtar bredvid mig. Bredvid lucialåtarna ligger det ett tjock häfte som innehåller en jäkla massa fakta om Polen och hur det landet påverkades under kommunismens fall. Visst låter det kul? Det häftet ska vara genomläst + att jag ska ha skrivit några (eller ganska så många) rader om detta tills veckans slut. Hur jag ska hitta någon ork till det är den stora frågan just nu.
Imorgon är det tisdag, vilket innebär Ugly Betty, Desperate Housewives, Christine och Brothers and Sisters. Hur bra kan en tvkväll bli egentligen? Gudars, jag längtar redan.
Underbara lördag.
Jag älskar lördagar, nästan mer än vad jag älskar känslan när man tar helg på en fredagseftermiddag. Bara att få kliva upp på mornarna och inte känna att man måste stressa iväg och göra något, utan att man har hela dagen på sig att hitta på saker. Dock brukar jag vara väldigt dålig på att komma på saker att göra, men idag var mitt schema för lördagen redan lagt. Det lades igår kväll, när vi kom hem från Blekinge. Blekinge-resan gick galant, Chaggy är en prins. Han stod snällt i transporten i hela 7 timmar, den sista biten stod han nästan och sov. När vi passerat Säffle-kommun skylten jublade vi, gud så underbart att vara hemma. Somnade som en gud i min sköna säng och klev upp med världens huvudverk, mindre skönt. Kände mig bakfull.
Idag har jag spenderat min lördag ute på Granvik med Alexandra och Chaggy, kameran följde naturligtvis med. Men eftersom solen har tendens till att numera gå ner alldeles för tidigt blev det inte så mycket bra bilder, det är tur att Chaggy bara är Alexandra's nu, då har jag chans att fota honom när och hur mycket jag vill! Det är bra.
Nu har jag duschat av mig den underbara hästlukten, skärt upp bananskivor och gjort ordning en skål med flingor och fil där bananen ska i. Smarrigt va? Jag sitter i köket för de som är intresserade och sneglar på högen med tusen skolböcker som ligger bredvid mig, det drar i fingrarna och jag känner hur ångesten sakta börjar komma uppåt. Åh jag vill inte, jag orkar inte och jag tänker absolut inte plugga. Inte idag.
Istället är mina planer för resten utav lördagen att äta tacos och mysa till det med mina flickfavoriter hemma hos familjen Bennetoft och sen bege mig till min pojkfavorit. Gott!
En annan dag som är riktigt älskvärd är söndagar, speciellt när man får vakna upp hos den som får en bli pirrig i magen, bara ligga där och bli kramad av en varm och gosig kropp samtidigt som man hör Idol-reprisen på tvn. Det är härliga och älskvärda söndagar det.
Helg på en torsdag.
Tjenamorsgallosch!
Nu har jag tagit helg, vet ni hur underbart det känns? Dock känns det lite mindre underbart att veta att väckarklockan ringer runt 04.00 imorgon bitti, det känns inte sådär jätte bra faktiskt.. Nu undrar ni ju säkert vad jag ska upp kl 04.00 och göra en mörk fredagsmorgon? Jo sörni, jag ska ner till Blekinge (någonstans dit ner, men vart vet jag inte) och hämta en pålle, en Shaggy som är huuur snygg som helst. Pållen tillhör fröken Roth och eftersom jag också är lite smått hästintresserad erbjöd jag mig att joina henne ända ner till (nästan) botten av Sverige. Det ska faktiskt bli roligt, inte bara att få hämta hem Shaggy utan även med en liten roadtrip ner i Sverige. Fast det är klart, en större del av biten ner till Blekinge kommer vi nog sova (Stefan kör), så vi kommer nog missa alla "vackra" landskap vi kommer köra genom.
Nåja, vad erbjuden helgen annars på? Det har jag inte den blekaste aning om, en del snackade utgång men den ideén är direkt borta hos mig. Ingen utgång här inte, har rent ut sagt tröttnat lite faktiskt. Speciellt på Harrys, blev nog för mycket Harrys i somras då det nog inte gick en enda onsdag utan att vi shakade röv på dansgolvet och svettades ut all alkohol samtidigt som vi hävde i oss mer. Tider det! Nej, så utgång blir det icke. Mycket mer sugen på massa mys och filmis istället, speciellt om detta härliga Sverigeväder håller i sig.
Pluggprat!
Där hörde jag ironin eka ända nere i Skåne, inte fan längtar jag. Jag har redan ångest över något som inte kommer till oss förrän om ett halvår, då är det illa.
Dagen har iallafall gått förvånadsvärt fort, tiden där inne i det sketna äckliga klassrummet gick fortare än vad man hade räknat med. Bara de sista minuterna innan man fick gå gick dösakta, men så brukar det väl vara om jag inte förstått fel.
Idag har jag absolut ingenting att skriva, uppsatsen tog alla mina ord. Förhoppningsvis är de tillbaka imorgon, då det är dags för två underbara timmar svenska (igen), matte och allas favoritämne, psykologi.
Min "klagdag"
Man har hur mycket som helst på lager, hur många högar som helst som men man vet bara inte vart man ska börja. Ja, det är skolarbete jag talar om. Vart annars liksom? Sista året nu och det känns, man har börjat räkna ner dagarna. Mamma strir om vad man ska ha för mat på studentkalaset, vart man ska hålla själva kalaset, vilka man ska bjuda osv. Balklänningen är köpt, studentmössa är beställd, studentresan kommer smygandes lite då och då men inget beställt ännu. Gud, det närmar sig! Läskigt.
Men trots alla dessa underbara saker som kommer på ens tanke mellan åt så finns plugget där, som en trogen vän och väntar på en, dag in och dag ut. Är det inte det ena så är de det andra, alltid finns det något. Är det inte underbart? Förra veckan var ett rent helvete, det är ett under att jag överhuvudtaget överlevde den veckan, så hemsk var den. Det var som en bomb som lärarna släppte ner över oss. "Varsegod, här får ni. Ni har säkert inte något att göra ändå." Ungefär så kändes det, fy helvete.
Men här sitter vi idag igen, med saker att göra. Idag finns det exempelvis ett snuskigt tråkigt texthäfte som ska läsas genom tills imorgon, då ett underbart svenska b nationellt prov väntar på oss. För att vara någorlunda förberedd inför detta helsike som väntar, skulle man läsa genom texthäftet, samt veta vad som är en krönika, ett debattinlägg osv. Då är frågan; hur i hela friden ska man kunna skilja på det? Det kan inte jag iallafall och det spelar nog ingen roll hur mycket jag än försöker lära mig att skilja på det, jag kommer aldrig att lära mig det ändå. Helt omöjligt.
Idag var det min dag att klaga, imorgon är det någon annans.
Ledighet.
När man väl är hemma från fikat och har slängt ner bakdelen i sängen igen med datorn i knät undrar man vad man ska göra nu? Magen skriker efter mat men man är alldeles för lat för att göra ordning något, därför får det nog bli en snabb smörgås med något gott pålägg tills ikväll, då jag ska tvinga min syster att laga något riktigt gott.
Jag har faktiskt planer för resten utav den här måndagseftermiddagen. Det har jag faktiskt varje måndag från kl 17.00-19.00. Måndagar mellan 17.00-19.00 kommer jag hädanefter spendera i en lokal med 6 andra brudar, vi ska tillsammans öva in massvis med lucialåtar, äta kex och ost och dricka kaffe. Det ska jag göra idag.
Ikväll när klockan har slagit 19.00 ska jag åka hem, slänga mig i sängen igen med datorn i knät och inte göra någonting. Man är ledig, varför känna att man måste göra något? Bu.
Pigg som en ärta.
Söndagar är vanligtvis en dag som brukar ge massvis med ångest, panik och trötthet. Men den här söndagen är annorlunda. Eftersom vi hade Öppet hus igår, så blir vi lediga på måndagen, vilket jag tycker är helt otroligt skönt. Precis vad jag behöver, en till dag av ledighet. Hur underbart?
Det var inte direkt så att Öppet hus tog jätte mycket på ens krafter, dagen rullade faktiskt på rätt bra och när kvällen kom smygandes fick några utav brudarna för sig att öla. För en gångsskull var jag stark och stod emot grupptrycket. Min trötthet tog över och soffan lät mycket mer lockande i mina öron än en massa öl och en redig bakfylla dagen efter.
Så idag mår jag som en prinsessa, tillskillnad från fröken Rönnberg som lät ganska död när jag ringde henne förut. Stackare. Eller nej förresten, skyll sig själv heter det ju!
Söndagen är ung än så länge, eftersom jag inte är bakfull och har fötterna på jorden idag så har jag massvis med energi. Frågan är bara vart jag ska göra av all denna energi.
Fredagen är över.
Den grisråsa färgen i ansiktet är tillbaka, känns skönt att ha lite annan färg än kritvit färg i ansiktet! Fredagsmyset bestod av kex, ost, Johanna och naturligtvis Idol. Johanna har nu lämnat mig för att åka hem och sussa, det är ju trots allt en "skoldag" för oss imorgon också. Ja, fastän att det är lördag ska vi tvingas till skolan för något som brukar kallas Öppet hus. Vi i SP3 har arbetat med kommunismens fall eftersom det var 20 år sen den här veckan som Berlin muren föll, därför tyckte vår lärare Kristin att det var en perfekt sak att ställa ut så alla våra glada föräldrar och far- och morföräldrar kan se och bli stolta över hur duktiga barn och barnbarn de har.
Nu sitter jag i min stora dubbelsäng som mer eller mindre är full av massa äckliga nötskal som Johanna har suttit och knaprat på och väntar på att Idol ska börja igen. Åker inte Eddie (som förövrigt förstörde den bästa Takidalåten) ut idag så ska jag allvarligt talat döda någon, eller åtminstånde slå näven i bordet och säga några svordomar. Han förtjänar inte att vara där, jäkla gaylord.
Tjenamors!
Vad som förde mig tillbaka är en fråga det inte finns något svar på, jag har inte något roligare att skriva om nu, än vad jag hade sist när jag höll mig till blog-skit-spot.com. Mitt liv har inte förändrats så väldans mycket, lite småförändringar har skett men inget drastiskt.
Idag är det fredag, som vi alla säkert redan vet, och det brukar innebära fredagsmys framför Idol och en massa gott på bordet. Ibland är det chips och dipp, ibland är det godis, ibland massa olika choklader, ibland vindruvor. Jag undrar vad det blir ikväll? Det återstår att se, efter att jag har varit och solat med bästaste fröken Rönnberg.
